Läs gärna DN:s artikelserie om ADHD

Hoppas ni följt Dagens Nyhets artikelserie om ADHD och ADD. Journalisten och personerna som pratar i artiklarna beskriver allt mycket bra och verkligt. Bl.a det här med att man som erfaren ADHD-person och som tar medicin, kan överväga när man beköver ta den lilla extra dosen av snabbverkande metylfendiat eller faktiskt avstå när man vill ha en någorlunda fri, kreativ hjärna – utan att det går över styr. Men: detta kräver insikt och erfarenhet av hur man fungerar och att man har ett liv som fungerar. Dvs har lärt sig vad som behövs i struktur för att det ska funka: har verktyg, sover tillräckligt, anstränger sig/jobbar lagom osv. Det är många pusselbitar som ska passas ihop.

Läs t.ex om Axel: http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/tankarna-springer-i-vag-med-mig

Hur utreder de egentligen?

Igår publicerade Dagens Nyheter en artikel om att statistik framtagen av Socialstyrelsen som visar att barn födda sent på året diagnostiseras med ADHD i större utsträckning än barn födda tidigt på året. I artikeln säger Björn Kadesjö, överläkare i barnneuropsykiatri vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, att det kan finnas barn som missförstås ha adhd.

Idag kom en uppföljande artikel med titeln ”Ökat elevstöd ska ge färre diagnoser”. Jag är förbaskad. Vad tusan menar de? Jag förstår inte resonemanget. Antingen har man väl en medicinsk diagnos eller inte. Eller så är det fel på de som sätter diagnoserna. Det vill säga att de läkare som ger en diagnos gör det slentrianmässigt utan att utreda ordentligt. Och om så är fallet är det förfärligt och djupt olyckligt. Det gör att seriösa läkare och forskare också kommer att ses som kvacksalvare och diagnosen kommer att ses som en humbug – vilket vi vet att det redan finns de som anser.

Riksförbundet Attention har så klart reagerat starkt, precis som jag.

Aspergers inte lika med mord

Läser i dagens nätupplaga av Svenska Dagbladet att den misstänkte serieskytten: Peter Mangs, använder sig av sin diagnos Aspergers syndrom som förklaring till sitt handlande. Det här tycker Niklas Långström som är forskningsledare i Kriminalvården och professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska institutet i Stockholm. Läs mer här

Visst kan en diagnos vara delförklaringen till hur man upplever världen omkring sig och olika typer av beteenden liksom vara en underliggande sårbarhetsrisk till psykisk sjukdom, men knappast den enda förklaringen till att någon väljer att begå flera mord.

Berätta om ditt liv som funktionshindrad

I år samlar Nordiska museet och Handikapphistoriska föreningen in berättelser och fotografier från personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning och från anhöriga. Initiativet kallas för ”Livsbild” och är en helt öppen insamling. Här kan du skriva, teckna eller tala in din livsberättelse.