Hem > blogg > Stora bloggpriset saknar en del tävlingskategorier

Stora bloggpriset saknar en del tävlingskategorier

Visste ni att ungefär fem procent av Sveriges befolkning bloggar? Det betyder att cirkus 400 000 av oss har en alldeles egen blogg. De allra flesta skriver om sitt liv och sin vardag i någon slags dagbokform och 1,5 miljoner landsmän läser dagligen det vi bloggar om. Har man starka åsikter i aktuella ämnen får man många läsare.  Och är man poppis kan man vinna pris. Det vet ni säkert sedan tidigare. I höstas utsåg t.ex tidningen Vecko Revyn årets bästa bloggar i den egna: Blog Awards.

I början av februari 2010 är det dags för andra upplagan av Stora Bloggpriset. Då är det galakväll på Nalen i Stockholm där deras bloggvinnare prisas. Bakom utmärkelsen står Aftonbladet och Bloggportalen som vill lyfta fram fina, svenska bloggprestationer. Alla som vill kan vara med rösta fram vinnare i sju tävlingskategorier, mellan den 7 och 22 januari.

Fem bloggar har nominerats i varje kategori: Nöje & kultur, Mode, Sport, Vardagsliv & fritid, Politik & samhälle, Prylar & teknik samt nykomlingen Design & inredning. (Förra året var några av mina favoritbloggare inom NPF-området med i den panel som skötte nominerandet, nämligen Trollhare och Witchbitch, som också bloggar på WordPress.) Tycker att priskategorierna känns väldigt mainstream och ospännande rent namnmässigt. Kanske försöker man följa samma ämnesområden som i populärpressammanhang. Då kan jag inte låta bli att undra: är det ingen mer än jag som saknar kategorier som Hälsa, Psykologi & Inre utveckling, Trädgård & växter och Mat & recept? Många skriver ju faktiskt om just sådana saker.

Själv får jag nästan nypa mig i armen för att bekräfta för mig själv att jag faktiskt har en egen blogg. Det är något jag aldrig trott om du frågat mig för si sådär ett och ett halvt år sedan. Jag är inget vidare på att marknadsföra min blogg. Är dålig på att skriva om ”rätt” saker (berör t.ex aldrig Alex Schulman, Blondibella, Katrin Zytomierska eller Carolina Gynning), att pinga, att vara ute och lämna mina avtryck vitt och brett och annat man behöver för att synas och få läsare i bloggosfären. Twittrar gör jag överhuvudtaget inte. Och så skriver jag ju om ett rackarns smalt ämne: ADHD och annat NPF-besläktat. Jag lär inte nomineras till något bloggpris och särskilt inte som ”min” kategori saknas. Och genus lär ju vara en annan ämnes/tävlingskategori vi aldrig får se.

I Svenska Dagbladet kan du läsa om en av dem som nominerats till Stora Bloggpriset, i kategorin Politik & samhälle: Elin Grelsson. (Fastän hon faktisk inte bara skriver om sånt.) Och i Aftonbladet kan du läsa om ytterligare en nominerad blogg: Maria Soxbos Husligheter. Sedan finns det faktiskt ett pris för matbloggare, som rätt och slätt heter: Matbloggpriset.

Läs gärna bloggproffset Mymlans inlägg om varför kvinnor bloggar. För det är mest vi som gör det.

PS: Proffsbloggande Alex Schulman förutspådde bloggens död i juli förra året, lite som i internets barndom då internet ansågs vara en fluga och inte här för att stanna. Alex hade fel. Hela den kritiken tycker jag bygger på att bloggar inte skulle ha ett läsvärde, när det är vanligt folk (dvs kreti och pleti) som bloggar. Jag tror precis tvärtom. Bloggen är inte till för en elit. Det finns oerhört många ”vanliga” människor som skriver bra både stilistiskt och innehållsmässigt. Och ju mer man övar, desto bättre blir det.

Advertisements
  1. Victoria
    13 januari 2010 kl. 22:54

    Jag är också dålig på att pinga. Försökte en gång lägga upp den där pinglistan från min blogg, men då var ju sidan kapad ”som vanligt”. Eller så var det bara så att jag inte hade tålamod att hitta rätt?
    Men förvånansvärt många hittar ändå till min blogg. De som borde hitta dit? Det kvalitativa stödet betyder mycket eftersom jag bloggar av samma orsaker som du: för att komma vidare. Egentligen önskar jag ju att jag inte behövde skriva, utan var ute och levde livet mer. Men det kommer väl. Fast skrivandet och återkopplingen skulle jag sakna. Ändå.

  2. genrep
    14 januari 2010 kl. 14:17

    Victoria:
    Jag gillar att läsa din blogg. Förstår verkligen vad du menar med att du önskar hellre vara ute och leva livet och inte ”behöva” blogga. Många slutar ju också att blogga när krisen är över. Vet inte om det stämmer det där med att många författare och konstnärer behöver elände och kriser som inspiration – att lyckliga, sorglösa människor sällan skriver några bestsellers.

    Håller med om att läsarna är viktiga: deras återkoppling och kommentarer.

  1. No trackbacks yet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: