Arkiv

Posts Tagged ‘forskning’

Fler koströn kring autism

20 oktober 2014 Lämna en kommentar

Forskare vid MassGeneral Hospital for Children och Johns Hopkins University School of Medicine, anser att en antioxidant som bland annat finns i broccoli-groddar förbättrar symtomen vid måttlig till svår autism. Bland annat kunde de i sin studie se att försökspersonerna fick förbättrad social interaktion och verbal kommunikation, samtidigt som repetitiva och rituella beteenden minskade.

Läs mer

Annonser
Kategorier:Okategoriserade Taggar:, ,

Immunförsvaret kan ha koppling

Här kommer länk till intressant artikel i Svenska Dagbladet om kopplingen mellan immunförsvar och neuropsykiatriska diagnoser samt psykisk sjukdom: http://www.svd.se/kultur/understrecket/psykisk-sjukdom-under-lupp_8824574.svd

Diagnoskultur – inget okej begrepp

23 november 2011 1 kommentar

Skolverket har publicerat en artikel om resultatet av att placera elever med ADHD (eller andra funktionshinder) i särskilda undervisningsgrupper. Bra att ämnet studeras och lyfts, men är det bara jag som reagerar på begrepp som ”den diagnostiska kulturen”. (Det är ungefär samma sorts begrepp som ”jakten efter diagnoser”, som jag skrivit om i ett tidigare inlägg).

Vad tusan menar de? Att det är ett försök att distansera och avskärma sig från diagnoser och forskningen om diagnoser förstår jag – att den inte är rumsren och ”commes il faut”. Gillar inte att folk slänger sig med den här typen av begrepp, utan att precisera vad som menas. Det är inte O.K.

Så här låter det i ingresstexten: ”Barn som inte når målen sätts allt oftare i särskilda undervisningsgrupper. Barnens svårigheter förklaras med en rad olika neuropsykiatriska diagnoser som AD/HD och Aspergers syndrom. Den diagnostiska kulturen har fått fäste i skolans värld.”
Här kan du läsa hela artikeln.

Om ni undrar varför det inte är så mycket aktivitet här på bloggen, är det för att orken tryter. När jag jobbat en hel dag finns det inte så mycket tid och ork över. På helgerna är det mycket fokus på familjelivet och att vila för att ladda upp inför kommande vecka. Men jag kan säga att jag ofta tänker på vad jag skulle vilja blogga om.

ADHD – arv eller miljö?

16 juli 2011 6 kommentarer

Egentligen borde detta inlägg ha rubriken: ADHD – arv och miljö, med ett utropstecken efter sig. Ni kommer strax att få reda på varför. (Och tack för inspirationen Truth and fiction.)

Då och då ropar tidningsrubriker ut att nu har man funnit sambandet mellan ADHD och ytterligare en yttre faktor. Det har handlat om allt från insektsgifter till överkänslighet mot viss kost och nu senast passiv rökning. Jag kan inte låta bli att sucka varje gång eftersom det här leder till att ge en alldeles för förenklad bild av detta med miljö som faktor bakom ADHD. Och likt en löpeld sprids och återupprepas de här rubrikerna på internet.

Inom forskningen kring ADHD finns inget ”antingen-eller”-tänkande längre. ADHD har en stark ärftlig komponent – det har man kunnat konstatera (flera familje-, tvilling- och adoptionsstudier har beräknat ärftligheten till c:a 76 procent), men miljöfaktorerna har betydelse och inte minst det samspel som sker mellan arv och miljö och samspelet mellan gener och gener. Speciella genetiska faktorer ökar sårbarheten för ADHD – s.k riskgener. Hjärnan utvecklas helt enkelt annorlunda hos barn med ADHD – kanske redan på fosterstadiet. Under 2010 kunde brittiska forskare visa att små delar av de gener som styr den tidiga utveckligen av hjärnan har ”hakat upp sig” och blivit trasiga hos barn som har den neuropsykiatriska diagnosen ADHD. Det handlar om  gener som kodar för proteiner och deltar i signalöverföring av dopamin mellan nervcellerna i hjärnan (en viktig signalsubstans också i belöningssammanhang) – särskilt i främre delen av hjärnan, där planering och beslutsfattande styrs. Rapporter hävdar också att det gäller även för serotonin- och noradrenalintransportörerna.

Men det räcker inte med att ha vissa riskgener anser t.ex forskaren Hans Forssberg. Till de miljömässiga riskfaktorer som gör att barn utvecklar ADHD hör ogynsamma sociala förhållanden, om mamman rökt eller utsatts för hög stress under graviditeten eller om barnet föds för tidigt. Även vid stress, som frisätter höga nivåer av kortison, sker förändringar i dopaminsystemet.

Man behöver knappast vara ett geni för att förstå att föräldrar som har ADHD (speciellt de som inte vet) och som fått barn med samma diagnos kanske inte kan ge den struktur, vägledning och tålamod som ett ADHD-barn behöver. Det här är ytterligare en social faktor i ADHD-frågan kring vilket som kom först: hönan eller ägget. Föräldrar med bokstavsdiagnos (dvs med ett eget funktionshinder inom autismspektrat) har extra svårt att handskas med barnens problem och beteenden samt de situationer som uppkommer på grund av det. Är man barn och lever både med ett inre kaos (läs: för många intryck som ska sorteras och hanteras i knoppen kombinerat med stark impulsivitet) och ett yttre kaos (läs: en oorganiserad vardag som gör att man inte upplever sig ha kontroll) förstärks ADHD-beteendet. Det blir helt enkelt rundgång.

Den höga ärftlighetsfaktorn bakom ADHD gör att det inte finns några bra sätt att förebygga ADHD. Det konstaterar Henrik Larsson vid Karolinska Institutets instutition för medicinsk epidemiologi och biostatistik. Han har inlett ett forskningsprojekt kring just detta med sambandet mellan arv och miljö för att utveckla ADHD. (Henrik tror för övrigt inte på rökningen som en faktor för ADHD. För egen del har jag inte vuxit upp med rökande föräldrar och inte heller mina föräldrar.) Han ska i sin forskning titta närmare på en rad faktorer som födelsevikt m.m.

Här kan du läsa en sammanfattning kring all den forskning om ADHD som bedrivs på KI.

Här kan du läsa ett inlägg jag skrivit tidigare om ärftlighet, gener och ADHD. Och här kan du läsa Svenska barnläkarföreningens medlemstidning nr.1-2011 som hade temat neuropsykiatri. Den innehåller en hel del fakta om aktuell forskning.

Var med i en forskningsstudie om KBT via internet

09 januari 2011 3 kommentarer

Forskning visar att visar att kognitiv beteende terapi (KBT) via internet är lika effektiv mot paniksyndrom som traditionell KBT-behandling i grupp. Även vid lindrig och mellansvår depression kan internetbaserad KBT fungera bra. Därför satsar bl.a Stockholms läns landsting på att erbjuda KBT via internet.

Just nu söker Institutionen för psykologi vid Umeå universitet deltagare till en studie om interaktiv KBT-behandling. Bl.a söker de personer som lider av nedstämdhet, social fobi och tvång. Inga resor behövs eftersom forskningsprojektet handlar om ett internetbaserat självhjälpsprogram med behandlarstöd. För mer information och intresseanmälan, gå in på: www.studie.nu

Karolinska institutet söker också försökspersoner till ett liknande forskningsprojekt, som har en pågående depression. Försökspersonerna får hjärnan avbildad med PET-teknik för att kunna studera vad som händer i hjärnan under en depression. De erbjuder samtidigt  KBT vid Internetpsykiatrienheten vid Karolinska sjukhuset i Huddinge.  Man får ekonomisk ersättning för sitt deltagande. Läs mer på: www.internetpsykiatri.se Kontakta överläkare Mikael Tiger, studieansvarig eller överläkare Johan Lundberg, projektledare på tel: tel: 08-585 866 72 om du vill veta mer.

Här kan du läsa ett exempel på hur internetbaserad KBT-behandling går till.

Nya forskningsrön om utmattningssyndrom

17 november 2010 2 kommentarer

Läste i Dagens Nyheter häromdagen att ny svensk forskning visar att utmattningssyndrom orsakar mätbara förändringar i hjärnan. Förändringarna är specifika just för personer med med denna medicinska diagnos som ju är mycket omstridd på senare tid. Inte minst när Försäkringskassans läkare ska bedöma om en patient ska ha rätt till sjukpenning eller inte.

Det är forskaren och psykologen Agneta Sandström, som nu lägger fram en doktorsavhandling i ämnet vid Umeå universitet. Hon har undersökt patienter med diagnosen med magnetröntgenkamera, samtidigt som de fått göra arbetsminnestester. Dessutom har hon och hennes forskarkollegor tittat närmare på hur man utsöndrar stresshormonet kortisol. Forskargruppen konstaterar att ”gruppen som drabbas består av ovanligt ihärdiga, ambitiösa och pedantiska människor. De ligger över snittet i intelligens och är välutbildade.” Något om ADHD nämns inte i artikeln, eftersom detta inte verkar varit en undersökt variabel. Men det är nog bara en tidsfråga innan kopplingen tas upp – igen.  Och det finns ju ingen motsättning kring detta med att intelligenta personer blir mer utmattade än andra: folk med ADHD är smarta, men har en ojämn begåvningsprofil.

Läs mer om forskningsfynden här

ADHD-hjärnan mer omogen

26 september 2010 4 kommentarer

En av de senaste vetenskapliga nyheterna kring ADHD, är att man hittat stöd för tesen att ADHD-hjärnan mognar på ett helt annat sätt än en ”vanlig” odefekt hjärna.

Amerikanska forskare har undersökt mognaden hos olika hjärnor genom att studera en och annan vilande hjärna med hjälp av magnetkamera. Det är tydligen mycket lätt att kunna bedöma en frisk och välutvecklad hjärnas ålder. Det forskarna kom fram till, och som ju inte är något revolutionerande för oss med bokstavshjärna, är att när en hjärnas mognadsnivå inte stämmer med den fysiska åldern hos den som undersöks, så kan det vara ett tecken på autism och ADHD.

Det är bara att konstatera att för vissa växer ADHD:n bort och för oss damptanter så utvecklades aldrig de där delarna av hjärnan till fullo 🙂 . Dvs kommunikationen mellan nervcellerna i pannlob, prefrontala barken, basala ganglier och lillhjärnan. Det är ju det som gör att vi är så tonårsaktiga, struliga, humörssvängiga, otålmodiga, impulsiva, oskärpta, förbaskat dåliga på att sitta stilla och har så svårt att på ett vuxet sätt sträva mot utsatta mål. (Ja, inte allt på en gång… men ändå.)

Här kan du läsa mer om forskarnas studie.

Kategorier:leva med adhd Taggar:, ,
%d bloggare gillar detta: