Fakta om ADHD

ADHD står för Attention Deficit and Hyperactivity Disorder. Det är en medfödd biologiska störning (eller helt enkelt omognad) i hjärnans funktion som reglerar uppmärksamhet, aktivitet  och impulsstyrning. Det blir antingen för lite eller för mycket av detta. Kommunikationen mellan hjärnans nervceller, dvs överföringen av signalsubstanserna dopamin och noradrenalin i hjärnan, fungerar inte som den ska. Framför allt i pannlob, prefrontala barken, basala ganglier och lillhjärnan. Med hjälp av dopamin och noradrenalin styrs bl.a exekutiv förmåga (t.ex arbetsminne), motorisk aktivitet, koncentrationsförmåga, vakenhet och impulskontroll. (Lär dig mer om det här.)

Den kognitiva förmågan påverkas av ADHD – förmågan att processa information: hämta in, tolka, bearbeta och sedan använda informationen vi tillägnat oss. Med andra ord förmågan att minnas, orientera sig i tid och rum, problemlösningsförmåga, numerisk förmåga, språklig förmåga, varseblivning med mera. ADHD är ingen sjukdom, men det är ett neuropsykiatriskt funktionshinder och det påverkar beteendet på olika sätt. (Läs min egen beskrivning av detta på sidan: ADHD-en personlig beskrivning.)

Det kan vara bra att veta att det inte är ovanligt att en person med ADHD är utvecklar eller har samsjuklighet med en eller flera andra psykiska åkommor eller neuropsykiatriska störningar. T.ex depressioner, ångesttillstånd, missbruk, tvång, självskadebeteende, anorexi, bipolära tillstånd, personlighetsstörningar och psykosnära tillstånd. Det är viktigt att den som ska utreda en eventuell ADHD kan neuropsykiatri, men också är öppen för att annat kan finnas med i bilden.

Utreda om man har ADHD?
En utredning görs om personen har betydande problem med uppmärksamheten, inte kan reglera sin aktivitetsnivå eller sin impulser. Så pass mycket att man inte fungerar i skolmiljön, på sin arbetsplats, i familjelivet och i samvaron med andra. Ibland kommer initiativet till utredning från Elevhälsan. Andra gånger söker man själv och ofta börjar det hos primärvården som remitterar vidare. Om man inte väljer att söka privat. Första delen i en ADHD-utredning brukar vara att man får fylla i ett frågeformulär. Sedan fortsätter en fördjupad utredning tillsammans med intervjuer. Ett av de vanligaste testen i samband med den neuropsykologiska utredningen, då den kognitiva begåvningen bedöms, är Wechsler Adult Intelligence Scale eller WAIS. Det innehåller 14 olika deltest i bl.a aritmetik, blockmönster (problemlösning), ordförståelse, bokstavs- och sifferrepetition m.m.

Länk till självskattningsskala för vuxna också kallad WRASS (symptomchecklista del B) enligt DSM-IV
Länk till skattningsskala för barn (till för förälder/lärare som bedömer)

Här kan du läsa mer om hur en ADHD-utredning kan gå till.

Diagnoskriterier för ADHD – Attention-Deficit-Hyperactivity Disorder
För att få ADHD-diagnos krävs att följande kriterier uppfylls enligt DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders – en manual utformad av den amerikanska psykiatriska föreningen: American Psychiatric Association. Vetenskapligt diagnosverktyg som gäller över hela världen.)

Kriterierna i antingen A eller B ska uppfyllas för att få en diagnos
A. minst sex av följande symptom på ouppmärksamhet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:

• är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, yrkesliv eller andra aktiviteter

• har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter

• verkar ofta inte lyssna på direkt tilltal

• följer ofta inte givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (beror inte på trots eller på att personen inte förstår instruktionerna)

• har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter

• undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t.ex. skolarbete eller läxor)

• tappar ofta bort saker som är nödvändiga för olika aktiviteter (t.ex. läxmaterial, pennor, böcker eller verktyg)

• är ofta lättdistraherad av yttre stimuli

• är ofta glömsk i det dagliga livet

B. Minst sex av följande symptom på hyperaktivitet-impulsivitet har förelegat i minst sex månader till en grad som är maladaptiv och oförenlig med utvecklingsnivån:

• har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still

• lämnar ofta sin plats i klassrummet eller i andra situationer där personen förväntas sitta kvar på sin plats en längre stund

• springer ofta omkring, klänger eller klättrar mer än vad som anses lämpligt för situationen (hos ungdomar och vuxna kan det vara begränsat till en subjektiv känsla av rastlöshet)

• har ofta svårt att utöva fritidsaktiviteter lugnt och stilla

• verkar ofta vara ”på språng” eller ”gå på högvarv”

• pratar ofta överdrivet mycket

Impulsivitet:
• kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren pratat färdigt

• har ofta svårt vänta på sin tur

• avbryter eller inkräktar ofta på andra (t.ex. kastar sig in i andras samtal eller lekar

Dessutom måste följande fyra punkter vara uppfyllda för att få diagnosen:
• Vissa funktionshindrande symptom på hyperaktivitet/impulsivitet eller ouppmärksamhet ska ha funnits före sju års ålder.

• Någon form av funktionsnedsättning orsakad av symptomen föreligger inom minst två områden (t.ex. i skolan/på arbetet och i hemmet).

• Det måste finnas klara belägg för kliniskt signifikant funktionsnedsättning socialt eller i arbete eller studier.

• Symptomen förekommer inte enbart i samband med någon genomgripande störning i utvecklingen, schizofreni eller något annat psykotiskt syndrom och förklaras inte bättre av någon annan psykisk störning.

Mer om diagnos och behandling
På Riksförbundet Attentions hemsida och Neuronätet hittar du saklig information om ADHD-diagnosen och behandling.

Hos Läkemedelsverket kan man läsa om rekommenderad behandling av ADHD och de studier som finns tillgängliga. Här hittar du information om den forskning som bedrivs kring ADHD på Karolinska Institutet.

Attention har publicerat ett vägledningsdokument kring ADHD som riktar sig både till oss med diagnosen, anhöriga, berörda på en arbetsplatser, myndighetspersoner m.fl. Dokumentet har utarbetats av en arbetsgrupp bestående av ledande experter på det neuropsykiatriska området inom ramen för den Nationella Psykiatrisamordningen.

Självhjälp på vägen är en nyttig webbsida för unga med neuropsykiatriska funktionshinder.

Annonser
%d bloggare gillar detta: