Hem > leva med adhd > ADHD – luddig diagnos enligt Kärfve

ADHD – luddig diagnos enligt Kärfve

Läser ännu en artikel om att ADHD-medicineringen i landet ökat i Expressens nätupplaga. Artikeln är fylld av en rad påståenden och del fakta. Intervjuas gör Mårten Gerle, psykiatriker och medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen, Jan-Olov Larsson, specialistläkare på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm, Hanna Wilenius – en mamma med ADHD som valt att inte medicinera sig och sonen samt också Eva Kärfve docent i sociologi vid Lunds universitet. Eva är känd för sin kritik mot diagnosen ADHD och medicineringen av densamma. Så här citeras hon:

”Diagnosen är så luddig att halva befolkningen kan få den utan att ljuga. Det är bara en fråga om hur man betonar sina problem, en gummi-diagnos. Vi varnade för detta. I USA är det hejdlöst, tio procent av alla tioåriga pojkar har diagnosen, säger Eva Kärfve.”

Det artikelförfattaren glömmer att berätta i sammanhanget är om det vetenskapliga diagnoverktyget DSM-IV: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders – en manual utformad av den amerikanska psykiatriska föreningen American Psychiatric Association och som gäller över hela världen. Och att både WHO och Socialstyrelsen ”godkänt” diagnosen – dvs att ADHD finns. Men vad betyder väl det ….. Andra fakta om USA är att var fjärde amerikan lider av diabetes  och var femte av övervikt.

Läs artikeln här

Kategorier:leva med adhd Etiketter:, , ,
  1. 16 augusti 2011 kl. 19:15

    Det är nyhetstorka och då använder dom oss och de mediciner vi med NPF behöver för att roa sig genom att klaga och irritera och få läsare. Vi borde få stimpengar var gång detta kommer upp i media och i böcker 😉 Med tanke på hur många år detta upprepats så måste vi kunna bli rika i så fall. haha 😉
    Skämt å sido. Jag blev rejält förbannad också när jag läste en artikel från Ulf Lundells dotter Sanna Lundell i aftonbladet här.

    Nu gastas det om att dubbelt så många får medicin och ändå så är vi bergis allt för få som fått förmånen att prova medicinerna i fråga. Jag själv som är diognistiserad i början av 2000-talet har ännu ingen stadig läkarkontakt eller licens som krävs för att få prova 😦 Är sjuk i annat också så jag har inte letat på sistone, men hade en tid hos psykiatriker förra året som sen försvann då avdelningen lades ner 😦 Så kan det gå.

  2. dododadaNiklas
    08 november 2011 kl. 16:43

    Det är inte många som förstår skillnaden mellan diagnosen – hur man gör för att ställa den – varför den ställs. Kärfve (och många med henne) blandar ihop detta, och kritik mot ett samhälle som inte passar ett visst fungerande eller mot bristfälliga utredningsmetoder eller mot vaga formuleringar i DSM eller mot brister i skolan, det blir lätt ett ifrågasättande av om själva funktionsnedsättningen finns. Då blir det totalgalet.

  3. 08 november 2011 kl. 23:35

    dododadaNiklas: välkommen hit. visst är det så. när man själv (som jag) fått en diagnos, finns det plötsligt mycket att omvärdera och fundera över.

  1. 13 september 2011 kl. 12:48
  2. 18 juni 2013 kl. 20:46

Lämna en kommentar