Hem > leva med adhd > Gröt i huvudet

Gröt i huvudet

hjarna2Hur går det för en omedicinerad Genrep, kanske lästrogna undrar. Inget vidare är svaret. De senaste dagarna har det blivit allt tydligare. Grötigare i huvudet igen. Är fantastiskt lättdistraherad, tappar konstant  tråden i samtal (vilket blir pinsamt), glömmer saker och beter mig vimsigt i största allmänhet. Det ger mig panik. Energinivån är lägre än någonsin. Får verkligen ta i för att orka genomföra vardagligheterna. Finmotoriken har också havererat. Jag går in i saker, tappar grejor, rafsar ofrivilligt ned saker, spiller osv. Tålamodet är det inget vidare med heller. Blir förbannad när saker inte lyder mig. När nycklar kärvar, korkar stretar emot… Gaah… Som ni förstår är detta ingen hit arbetsmässigt heller. Mannen märker också stor skillnad på mig med och utan ADHD-medicin. Nu har vi båda referensramar.

Har nyligen varit och hälsat på en arbetsterapeut som utlovat minnesträning (Q-memo). Och när det gäller övriga hjälpmedel för att hjälpa en översvämmad hjärna som nu behöver planerings- och komihågstöd, får vi se vad vad hon kan tänkas hitta på. Inte minst är jag spänd på vad min doktor ska hitta på behandlingsmässigt nu när vi är tillbaka på ruta ett igen. Ni som hängt med ett tag kommer kanske ihåg att redan låga doser av Concerta gav mig högt blodtryck.

Har genomfört en 24-timmars blodtrycksmätning som jag inte ännu vet svaret på. Min egen förhoppning är att det landar i en korttidsverkande metylfendiatmedicin tillsammans med blodtryckssänkande medicin. Dvs att den ena ger mig fokus, ork, vakenhet, rakt tänk, stabilt humör och tålamod (för den effekten har ju ADHD-medicinen på mig) samtidigt som den andra håller ordning på trycket (så jag slipper hög puls och hjärtklappning). För en sak är säker utan medicinering funkar inte jag. Det blir alldeles för ansträngande för mig att få ihop de mest enkla saker och att hålla mycket i huvudet samtidigt.

Har den bestämda känslan av att : ”detta är  inte jag” – denna okoncentrerade vimsmaja. Jag brukar ha koll på läget, men nu går det inte riktigt att lita på sig själv med saker. Det är rent ut sagt bedrövligt.

  1. 30 september 2009 kl. 17:10

    Knepigt. Vet hur det är med sirap och gröt. Hoppas det löser sig snart.

  2. 30 september 2009 kl. 21:17

    Hoppas du kan få ordning på medicinerna. Jag funderar starkt på att göra en privat utredning som du. Jag har kontaktat en kvinna på mailen som brukar göra såna här utredningar, hon finns i Stockholm så jag åker dit om jag måste.

  3. genrep
    01 oktober 2009 kl. 7:19

    SmulAnn:
    Tack för omtanken. Värt att tänka på om/när att när en diagnos väl kommer, är hur det ska se ut med stöd, uppföljning och behandling (kanske KBT) efteråt. Det är ju egentligen då resan börjar. Många brukar känna att de tappar fotfästet trots att de tycker att de är förberedda. Fråga hur psykologen i fråga ser på detta, i anslutning till det här med att resa en del för att ses. Vad händer sen, efter att du fått pappren i handen (oavsett diagnos eller inte)? Läs gärna detta om uppföljning av genomförd utredning.

  4. 01 oktober 2009 kl. 12:35

    Önskar dig lycka till i ditt sökande efter rätt behandlingsmetod för just dig. Det här är inte helt enkelt, vet jag ju av egen erfarenhet. För att det är så himla individuellt.

    Hoppas du finner din bästa väg snarast.

    Kram

  5. genrep
    01 oktober 2009 kl. 12:47

    Birgitta:
    Tack. Det där behövde jag.

  6. 02 oktober 2009 kl. 15:38

    Jag har börjat på Ritalin nu istället för Concerta och är nu på 30 mg. Det ger mig den där otäcka känslan i bröstet fortfarande och jag har bett om 24-timamrs EKG.
    Men jag kände också hur jag blev virrig och okoncentrerad och massa när jag slutat med Concertan. Bättre nu igen med Ritalin.

    Hoppas det kommer bli bra för dig igen också. Jag var väldigt ledsen när inte Concerta verkade funka på mig. Har nu lite hopp igen…men känslan i bröstet är hemsk men jag hoppas det går över.

    Kram

  7. genrep
    02 oktober 2009 kl. 16:47

    Judith:
    Jag hoppas verkligen att vi båda får rätsida på detta med att hitta fram till rätt medicin. Du har ju dessutom det eländigt med din ljudkänslighet. Vi får försöka pigga upp oss bäst det går.

  8. p-o
    02 oktober 2009 kl. 23:23

    Överväg en mer renverkande beredning som Metamina eller Focalin. Focalin har D-metylfenidat som verksam beståndsdel i stället för DL. Vilket ger mer effekt och mindre biverkningar enligt en de som prövat bägge. Teorin bakom det är precis samma som bakom amfetamin vs metamina.

    Ta upp detta med din läkare och kräv att få mer information om de mer renverkande medel som finns idag.

  9. genrep
    03 oktober 2009 kl. 15:12

    p-o:
    Tack för input. Förstår nog inte riktigt det här du skriver, men hoppas att en läkare gör. Tyvärr är det väl så att långt ifrån alla de doktorer vi med ADHD frekventerar har djupare kunskaper om npf och behandlingsmöjligheterna. Vi som patienter tvingas ju att välja på de med generell psykiatriutbildning eller inga alls. Och det blir ganska jobbigt att driva sin egen sak: vara ”bäst” på sitt funktionshinder och hitta på lösningar. Men vi gör så gott vi kan!

  10. p-o
    05 oktober 2009 kl. 16:39

    Normalt består amfetamin av 2 delar nämligen 50% D amfetamin och 50% L- amfetamin. För medicinsk behandling är L-amfetamin ganska dåligt men har liknande biverkningsprofil på det kardiovaskulära systemet

    Det är därför man använder Metamina 100% D-amfetamin) och inte amfetamin. Läkemedelsverket säger också rätt ut att L-amfetamin inte är verksamt mot ADHD.

    Egentligen är det precis samman fundamentala grundprincip med metylfenidat, i Sverige så används knappt Focalin (D-metylfenidat) utan i stället Concerta och Ritalin. Som du kanske sett är jag och några till inte speciellt glada över det, vi vill ha preparat som fungerar bättre med mindre biverkningar.

    Genom att använda bara den verksamma enantiomeren så slipper du biverkningarna från den overksamma eller mindre verksamma och når samma effekt med en lägre dos.

  11. 05 oktober 2009 kl. 19:30

    Och hur lyckas man få detta att gå igenom hos en läkare???
    Dom är ju så svåra läkarna. Och då speciellt när det gäller dom här licenspreparaten!
    Det ska ju provas fram med än det ena än det andra först. Hur gör man för att övertyga vården om att Metamina är bäst?
    Om jag nu fattat rätt att det är det bästa och ger minst biverkningar?

    Nyfiken Judith

  12. genrep
    06 oktober 2009 kl. 8:00

    Judith:
    Förstår precis. Det är precis samma tankeproblem jag själv brottas med. Detta förutsätter dessutom en trygg och öppen läkare som inte pinkar revir och måste veta bäst, där man inte behöver spela lydig patient.

  13. 06 oktober 2009 kl. 8:06

    Exakt! För så är det ju nästan jämnt. Läkare som vägra lyssna på patienten och ska alltid veta bäst.
    Just nu sitter jag med en vansinnig hjärtklappning-överslag och överhopp och det 1 timme efter intag av Ritalin så att det beror på medicinen är ju ingen tvekan. Där är även syster Bo med mig. Och det känns jätte jobbigt i bröstet och liksom trycker och samtidigt strålar ut i armar och bröst….jag känner ju vilken extra skjuts det bli liksom när det blir sådana där överhopp eller dubbelslag. Jätte jobbigt och då äter jag bara 30 mg just nu!!!

    Jag blir ju rädd varenda gång! Jag fixar inte detta. Ska till syster Bo i morgon….
    Jag är så trött nu i kroppen. Sover som en sten men är ändå trött. Jag är nog rätt slut nu i kroppen tror jag. Det känns så ändå är jag så stressad……
    Usch, vad vi måste gå igenom… 😦

  14. genrep
    06 oktober 2009 kl. 8:49

    Judith:
    Det här är ju för hemskt! De måste hitta på något. Det är ett för högt pris att betala för att fungera någorlunda i huvudet. Lycka till och kram.

  1. No trackbacks yet.

Lämna en kommentar